Ankyloserande spondylit (AS)

Symtom och sjukdomsbild

Ankyloserande spondylit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som drabbar främst nedre delen av ryggrad och höftleder. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor. Sjukdomen debuterar ofta i ungdomen eller den yngre medelåldern. De flesta får de första symtomen mellan 15 och 30 års ålder. Kvinnor får sina symtom i genomsnitt cirka fem år senare än männen.²

Vanliga symtom vid AS³

• Smygande debut
• Molande värk i korsryggen, särskilt på efternatten, som ofta strålar ner i skinkorna och skiftar mellan vänster och höger sida
• Morgonstelhet
• Smärta över stora muskelfästen (häl, knä, armbåge, axel, bäckenkanter och revben in mot bröstbenet)
• Symtomen förbättras vid fysisk aktivitet men inte vid vila
• Inflammation i regnbågshinnan (irit)
• Inflammation i enstaka stora leder

Orsaker

Många av dem som drabbas har någon släkting med ankyloserande spondylit, psoriasis eller inflammatorisk tarmsjukdom. Men även om ärftliga faktorer har stor betydelse är det inte detsamma som att man får sjukdomen. Det finns andra faktorer som spelar in, exempelvis kan vissa tarminfektioner bidra till uppkomsten av ankyloserande spondylit.⁴

Diagnos, behandling och resultat 

Mycket talar för att tidig diagnos och behandling av inflammation minskar risk för bestående ledskador och ger bättre funktion och livskvalitet. Att behandlingen sköts av en kompetent läkare och att patienter följer insatt behandling kan påverka sjukdomsförloppet. Förutom läkemedel är sjukgymnastik, rätt ergonomi i arbetet, fysisk aktivitet, kost och rökstopp viktiga delar av behandlingen.² 

Ankyloserande spondylit betraktas som kronisk, men för de flesta patienter är besvären relativt begränsade. Symtomen kommer ofta i skov, där perioder av besvärliga symtom följs av lugna perioder, då många patienter är i stort sett fria från smärta och stelhet. Vid svårare sjukdom krävs, utöver bedömning och behandling av reumatologspecialist, även behandling av reumatologiskt specialistteam. De flesta kan fortsätta arbeta hel- eller deltid, beroende på typ av arbete.⁵ 

Johan Wallman, specialistläkare vid Skånes Universitetssjukhus i Lund, berättar en studie där en arbetsgrupp inom EULAR har kommit med rekommendationer för hur man kan hantera checkpoint inhibitorer och risken för att de triggar igång olika inflammatoriska reaktioner. Arbetsgruppen har kommit fram till 10 rekommendationer gällande allt ifrån handläggning och samarbete med onkologer till olika behandlingar och behandlingsstrategier.

Se fler intervjuer på Pfizer Play