Psoriasis (PsO)
Psoriasis är en kronisk inflammatorisk sjukdom som kan påverka olika organ i kroppen. Personer med måttlig till svår psoriasis har ökad risk att drabbas av följdsjukdomar, till exempel ledbesvär, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt sjukdomar i mage/tarm. Dessutom är det vanligt att personer med synliga hudförändringar undviker sociala och intima situationer, med försämrad livskvalitet och ökad risk för depression som följd. Men risken för följdsjukdomar kan minskas genom tidig diagnos och behandling.1
Psoriasis har sannolikt följt människan i många tusen år. Namnet kommer från grekiskan och betyder fjällning eller skorv. Förekomsten av psoriasis är stabil i olika befolkningsgrupper och i vår del av världen har cirka två procent psoriasis.
I Sverige finns det 250 000-300 000 drabbade, varav cirka 70 % har lindrig, och 30 % medelsvår eller svår, psoriasis. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men de flesta insjuknar i tonåren eller som unga vuxna. Män och kvinnor drabbas i lika stor utsträckning.2-3
Mjukgörande/keratolytisk behandling
Mjukgörande medel med keratolytisk (avfjällande) effekt är en viktig del av basbehandlingen och bör ske innan någon annan behandling genomförs. Salicylvaselin 5-10% är lämpligt för kroppen. I hårbotten salicyl hårolja alternativt kräm 5-10%. Dusch, bad och mjukgörare är också bra avfjällare.3
Vitamin-D derivat
Lokalbehandling är att föredra vid mild till måttlig psoriasis.7 Kalcipotriol hämmar den ökade keratinocytproliferationen och kan användas över hela kroppen förutom ansiktet och intertriginösa områden. Kalcipotriol är lämpligt för långvarig behandling, antingen som enda behandling eller i kombination med andra läkemedel inklusive systemisk behandling. Dokumentationen vid behandling av små barn är otillräcklig och preparatet bör därför bara i undantagsfall användas hos barn under sex år.5
Lokala steroider
Lokala steroider används vid lokalbehandling av mild och måttlig psoriasis, framförallt på avgränsade hudområden.6 Steroider är förstahandsval vid behandling av hårbotten och intertriginösa områden. Nedtrappningsschema bör följas och vid långvarig behandling bör steroider användas antingen 2-3 dagar i veckan eller alternerande med andra läkemedel. Till kroppen är potenta steroider (grupp III) lämpligast. I ansiktet och på intertriginösa områden bör mellanstarka steroider användas (grupp II). Långvarig behandling med steroider kan ge biverkningar och risken för hudatrofi måste övervägas vid behandling av barn.3
Ditranol
Ditranol är bäst för lokalbehandling av patienter med begränsad plackpsoriasis.7 Behandlingen är komplicerad och bör därför genomföras på behandlingsenheter. Ditranol kommer ursprungligen från växtriket och verkar ha antimitotiska egenskaper. Det finns belägg för att Ditranol kan ge långvarig remission vilket är en fördel jämfört med andra lokalbehandlingar. Nackdelen är att Ditranol kan orsaka irritation i frisk hud och ge missfärgning av hud och kläder. Det är ingen rekommenderad behandling för barn.5
Tjära
Tjära var förr ett viktigt behandlingsalternativ, men används numera bara sporadiskt, särskilt vid psoriasis i hårbotten och nedre delen av kroppen i kombination med ljusbehandling.7
Invärtes behandling kan bli aktuell vid svårare psoriasis, till exempel vid utbredd plackpsoriasis eller vid psoriasis med ledbesvär eller med utbredda blåsor. Till invärtes behandling räknas A-vitaminliknande läkemedel och läkemedel som dämpar immunförsvaret där bland annat biologiska läkemedel ingår.7
Systembehandling
Systembehandling bör endast användas vid svår, utbredd psoriasis när annan behandling inte har tillräcklig effekt.7 Hos barn gäller detta särskilt vid psoriasisartrit, där behandlingen ofta kombineras med lokalbehandling för att hålla nere behandlingsdosen och minska risken för biverkningar. Det finns fallrapporter för behandling med metotrexat, ciklosporin och retinoider hos barn, men fortfarande inga stora studier. Metotrexat är förstahandsmedel.7
Biologiska läkemedel
När systembehandling inte har tillräcklig effekt kan man sätta in mer specifika immunologiska läkemedel som dämpar immunförsvaret vid psoriasis genom att hämma tumörnekrosfaktorer, så kallade TNF-hämmare.7 TNF-hämmare ges antingen intravenöst eller subkutant. Behandling med TNF-hämmare kan användas när traditionell systembehandling inte har haft effekt eller gett allvarliga biverkningar. TNF-hämmaren etanercept är godkänd vid behandling av barn från sex år.3
Ljusbehandling ges vid utbredd psoriasis där lokalbehandling är otillräcklig.7 De flesta patienter svarar bra och behandlingen bör utföras 2-5 gånger i veckan vid cirka 25 tillfällen.
Det finns bredspektrum-UVB och smalspektrum-UVB som är bäst anpassat till psoriasis. UVB kan kombineras med annan lokalbehandling, till exempel D-vitaminderivat. Vanlig sol är ett effektivt och enkelt behandlingsalternativ under sommaren. På vintern kan solen användas i samband med klimatvård under kontrollerade förhållanden. Hudcancerrisken bör alltid övervägas inför behandling och man bör vara restriktiv med ljusbehandling till patienter under 18 år.7
Olika former av psoriasis
Referenser
- Duvetorp A, Ljungberg A, Seifert O. Psoriasis är mer än bara en hudsjukdom. Läkartidningen 2013; 110: CDAC.
- Psoriasisförbundet. www.psoriasisforbundet.se
- Internetmedicin. www.internetmedicin.se
- Olika former av psoriasis. www.psoriasisförbundet.se
- Psoriasis hos barn. www.psoriasisförbundet.se
- Simpson JK, et al. Br J Dermatol 2017. Abstract
- Information från Läkemedelsverket
PP-XEL-SWE-0874 Mars 2020