I den här artikeln svarar Docent, Bitr. Överläkare Jan Marsal, Sektionen för Gastroenterologi, Skånes universitetssjukhus, Avdelningen för Immunologi, Lunds Universitet, på frågor om vaccination mot Covid-19 för patienter med IBD. Svaren är skrivna oberoende av Pfizers påverkan på innehållet och utan ersättning.

Docent, Bitr. Överläkare Jan Marsal vid Sektionen för Gastroenterologi, Skånes universitetssjukhus och Avdelningen för Immunologi, Lunds Universitet Frågor och svar om Covid-19 vaccination och IBD

Hur ser du på Covid-19 vaccination och IBD-patienter?

- Det är viktigt att förstå att vaccinationer tillhör mänsklighetens största och viktigaste  vetenskapliga och medicinska bedrifter och framgångar. Det är få saker som gjort så  mycket nytta på jorden och räddat så många liv som vaccinationer.

Covid-19 vaccinerna är således inte något unikt eller speciellt i sig, utan är en del av    denna breda medicinska framgång. Exempel på sjukdomar (varav vissa kan ha dödlig  eller gravt handikappande konsekvenser för den drabbade) som framgångsrikt kan förhindras genom att man erhåller ett vaccin utan allvarliga biverkningar är polio, difteri, stelkramp och mässling (*se nedan för fler exempel).

Att man nu på ett skyndsamt sätt lyckats få fram fungerande vaccin mot Covid-19, som redan testats på 10 000-tals individer i kontrollerade prövningar utan att allvarliga biverkningar observerats, är en fantastisk bedrift. Idag har redan över 100 miljoner människor erhållit Covid-19 vaccin, men man ska samtidigt vara medveten om att vi saknar långtidsdata.Vad gäller IBD-patienter i relation till vaccinet, så bör man följa samma rekommendationer som gäller för befolkningen i stort.  

Beträffande Pandemrix (vaccin mot svininfluensan som gavs 2009-2010) och sömnsjuka:
Tyvärr har vi, inte minst i Sverige, den tragiska erfarenheten med sömnsjuka som biverkan till vaccinet Pandemrix (som gavs mot svininfluensan 2009-2010) och sannolikt även till följd av själva influensan A(H1N1), den så kallade svininfluensan. Man såg denna biverkan framförallt hos barn, i sällsynta fall i åldern 20-30 år, och inte hos individer över 30 år. Det man anser hände vid vaccinering med Pandemrix var att hos vissa individer, med en viss genetisk uppsättning vad gäller vissa strukturer i immunsystemet, skedde en korsreaktion mellan virusprotein och kroppseget protein vilket orsakade en autoimmun reaktion med sömnsjuka som följd. Läkemedelsverket har bedömt att 150-200 individer i Sverige drabbades av sömnsjuka som ett resultat av Pandemrix. Cirka 6 miljoner individer vaccinerades med Pandemrix, vilket innebär att risken för sömnsjuka till följd av vaccinet var 1 per 30 000 individer. Samtidigt visar beräkningarna att man med hjälp av Pandemrix undvek omkring 100 dödsfall, drygt 200 intensivvårdsfall och omkring 1750 patienter i slutenvård.

*Polio, difteri, stelkramp, mässling, kikhosta, påssjuka, röda hund, pneumokocker, haemophilus influenzae typ b, rotavirus, vårtvirus (HPV), säsongsinfluensa, epidemisk hjärnhinneinflammation, gula febern, japansk hjärnhinneinflammation, kolera, tuberkulos, rabies, TBE (fästingburen virusencefalit), vattkoppor och bältros. 

Varför bör IBD-patienter vaccineras?

Data som samlats in gällande IBD-patienter och Covid-19 har visat IBD-patienter varken har en ökad risk att smittas av SARS-CoV-2 eller att utveckla svår Covid-19. Hög dos kortison kan möjligen innebära ökad risk att smittas. Övriga IBD-läkemedel har inte kunnat associerats till ökad risk för smitta eller svår Covid-19.

Om något, så finns det data som visar en tendens till att IBD-läkemedel kan skydda mot svår Covid-19. Slutsatsen blir att IBD-patienter bör vaccineras dels för att själva bli skyddade mot Covid-19 och dels för att bidra till den breda immuniteten i populationen (det som kallas för flockimmunitet). 

Kan man vaccinera även om patienten är i ett skov?

Ja, det kan man. Det finns inga uppgifter eller tidigare erfarenheter från vaccinering av IBD-patienter att en ökad sjukdomsaktivitet skulle innebära några ökade risker. Teoretiskt sett kan man tänka sig att man får ett bättre svar på vaccinet med högre antikroppsnivåer som följd, om kroppens immunsystem redan är aktiverat på grund av grundsjukdomen, men detta är rent spekulativt. 

Kan vaccineringen förvärra IBD-sjukdomen?

Covid-19 vaccinerna har inte testats på en population med IBD, så det saknas data som direkt besvarar denna fråga. Men det har inte framkommit några allvarliga magtarmbiverkningar bland alla de 10 000-tals individer som erhållit Covid-19 vaccin och erfarenheter från samtliga andra vacciner som rutinmässigt ges till individer med IBD har inte visat att det skulle finnas någon påverkan på IBD sjukdomen. 

Behöver man sätta ut IBD mediciner innan vaccination? 

Nej, det behöver man inte. De Covid-19 vacciner som erbjuds i nuläget är inte så kallade levande vacciner, och immundämpande behandling medför inga ökade risker för den som erhåller dessa vacciner.

Det som kan ske när man får vaccinet och samtidigt står på immundämpande medicinering är att kroppens svar på vaccinet inte blir lika kraftfullt och att man eventuellt får en sämre skyddseffekt. Detta har man sett med vissa andra vacciner, men inte med alla. Det finns dock inte data på detta när det gäller Covid-19 vaccin, utan den kunskapen kommer att genereras efterhand som individer med immundämpande läkemedel får vaccinet.

Man ska vara medveten om att de flesta läkemedel mot IBD är att betrakta som immunmodulerande eller immunbalanserande snarare än immundämpande i klassisk mening. Hög dos kortison utgör sannolikt ett undantag och medför sannolikt högre risk för ett svagare vaccinsvar än övrig IBD medicinering.

Sammantaget anser man idag att riskerna med att sätta ut IBD-mediciner överstiger den eventuella risken att i det individuella fallet inte utveckla ett fullt vaccinsvar. Rekommendationen är således att fortsätta med sin IBD-medicinering som vanligt när man erbjuds eller erhåller Covid-19 vaccin. 

Finns det några patienter som du avråder från vaccination?

Patienter som haft Covid-19 bör också vaccineras, eftersom det verkar som att tiden för skyddseffekten av genomgången Covid-19 är begränsad. Däremot bör man inte få vaccinet under pågående Covid-19, utan rekommendationen är att vänta cirka 4 veckor efter tidpunkten då symtomen startade eller att man testades positiv (hos individer utan symtom). 

Det har förekommit, i ett litet fåtal fall (1/100 000), kraftiga allergiska reaktioner på Pfizer/BioNTechs och Modernas Covid-19 vaccin som är mRNA-vacciner. Preliminära data pekar på att reaktionen kan ha utlösts av ett ämne som kallas PEG (polyetylenglykol) som finns i mRNA-vacciner för att hålla ihop den fettbubbla som mRNA-molekylerna är inpackade i. PEG är ett vanligt förekommande ämne i till exempel schampo och hudkrämer och nästan alla tolererar ämnet bra. Men det finns enstaka individer som kan utveckla kraftiga allergiska reaktioner mot PEG. Har man en känd allergi mot PEG bör man undvika vaccin som innehåller PEG.

Med anledning av denna bakgrund har Storbritanniens läkemedelsmyndighet rekommenderat att individer som tidigare drabbats av en anafylaktisk chock (kraftig allergisk reaktion) mot till exempel ett födoämne, ett läkemedel eller tidigare vaccinering inte bör ges Pfizer/BioNTechs eller Modernas C-19 vacciner, men att Astra Zenecas C-19 vaccin (som är ett adenovirusvektor-vaccin) går bra. Samma rekommendation gäller patienter som tidigare reagerat med en anafylaktisk chock på ett intravenöst biologiskt preparat bör understrykas att milda eller måttliga infusionsreaktioner vid behandling med biologiskt läkemedel, vilket är ganska vanligt förekommande, inte utgör ett hinder mot att få C-19 vaccin.

Inom EU och i USA har man däremot inte gått ut med denna rekommendation, med anledning av att det även finns personer utan tidigare anafylaktisk reaktion som drabbats av anafylaxi i samband med vaccineringen, och man anser därför att det är för tidigt att uttala sig om vilka personer som har ökad risk för anafylaxi vid vaccinering med mRNA-vacciner. Folkhälsomyndigheten menar dock att om man haft anafylaxi bör man rådgöra med läkare beträffande vaccinering med mRNA-vaccinerna. Utvecklar en person en allergisk reaktion efter första dosen ska man avvakta med den andra dosen tills orsaken till reaktionen har utretts.

Astra Zenecas C-19 vaccin har inte associerats till allergiska reaktioner eller anafylaxi. Däremot saknas data på skyddseffekten hos individer som är 65 år eller äldre, varför Folkhälsomyndigheten rekommenderar att detta vaccin bara ges till personer under 65 år, i väntan på mer data.

Vad gäller gravida har varken Folkhälsomyndigheten eller Läkemedelsverket gått ut med någon allmän rekommendation ännu med anledning av att det än så länge finns för lite data. Det finns i nuläget inget som tyder på att vaccination av gravida skulle utgöra någon risk för fostret, och vaccinering kan ske om den behandlande läkaren efter en individuell bedömning finner skäl till detta.

Kan patienter få både vaccin mot säsongsinfluensa och Covid-19 vaccin? 

Ja, IBD patienter bör erhålla både vaccin mot säsongsinfluensa och Covid-19 vaccin. Man rekommenderar dock att ge vaccinerna med minst en veckas mellanrum. 

Man bör ta tillfället i akt och kontrollera att patienterna är vaccinerade mot pneumokocker och hepatit B, som vi rekommenderar rutinmässigt till patienter med immunmodulerande behandling.

 

 

PP-XEL-SWE-1027-feb2021